Workie work work work!
Idag har det varit fullt upp på jobbet.
Först möten hela förmiddagen, sen mer en sväng till Carina och hämta massa listor. Sen tillbaka och fylla i alla telefonnummer och personnummer till en nummertjänst.
Det kanske inte låter som så mycket men om man är har vant sig vid att såsa och inte använda hjärnan så mycket så känns det som ett enormt stort jobb!
Imorgon ska jag gå till jobbet tidigt tänkte jag. Se till att bli klar med renskrivningen av alla telefonlistor sen ska jag ringa runt till massa leverantörer och kolla upp var vi ska kunna tvätta i våra nya lokaler etc. Det löser sig!
Sen tänkte jag ringa ner till våra frisörer och se om man kan få en tid. Tänkte klippa av mig ca 50 cm hår! Ja, det är sant, jag ska bli korthårig igen! Det kommer bli jättesnyggt, är helt övertygad!
Få se ut som jag är van att se mig själv. Snygg... hahaha. Ofc!
Sen ska jag åka hem till en vän och äta middag och kolla på tv. Blir skönt. Inför mardrömsdagen på onsdag.
Jag hade visst uppfattat fel och trodde att en föreläsning runt 5-tiden skulle vara frivillig för lärarna, ack vad jag bedrog mig. Tydligen gick det att boka så även icke-lärarförbundet kunde delta så det har vår chef bestämt att det ska vi minsann gå på. Jasi.
Nu ska jag duscha, plocka i ordning och sen krypa ner i min säng.
Puss och snark!
Högskoleprovet!
Ja idag blev det inte mycket skrivet här, det är ett som är säkert. Har varit som en jäkla kolli sen jag kom hem från min monsterdag på jobbet.
Började med att man var på plats vid 8, lyssnade på en föreläsning om Anti-rökkampanjer eftersom vi ska delta i ett projekt som en tobaksfri gymnasieskola... och som ni alla säkert vet så är jag rökare och jag tyckte faktiskt inte att det var så roligt. Jag är nitisk mot eleverna om att de inte får röka och de har inte sett mig röka så that's that.
Det var liksom samma saker man hört 150 tusen gånger tidigare. Upprepningar som inte kommer att hjälpa.
Och vi fick beröm för att våran kommun minsann hade så lågt tobasbruk bland våra gymnasieelever. Vilket säkert hade varit kul om det inte vore för att var och varannan unge på min skola röker. Det känns bara som lite hyckleri. Men jag ska ge det en chans, absolut!
Jaja, efter föreläsningen som varade till 12 så blev det arbetslagsmöte som inte blev något arbetslagsmöte. Vi väntade på några personer och beslutade därför att gå ner och kolla våra nya lokaler. Hade 30 minuter på oss. Men så upptäckte vi en massa galna grejer där nere och hade turen att springa på en av projektledarna från firman och fick ta alla grejer. Klockan var väl kvart i 5 när vi tog oss därifrån, och nej, då var ju såklart inte de andra kvar.
Det betyder att imorgon ska jag sitta på möte från 11. Men det blir ett bra möte, ser verkligen fram emot det.
En annan bra sak är att jag fått ordning på brödleverantör. Ska se vad de har att erbjuda samt priset. Och om de har bra kvalitet eller ej. Om inte tänker jag ringa min kära Bålsta och fråga om vi får beställa utav dem. Men då måste det SÅKLART göras en upphandling från kommunen... och ja, puuuh. Vi får väl se!
Nu ska jag slänga mig i säng så jag orkar gå upp imorgon bitti!
Puss på er!
Började med att man var på plats vid 8, lyssnade på en föreläsning om Anti-rökkampanjer eftersom vi ska delta i ett projekt som en tobaksfri gymnasieskola... och som ni alla säkert vet så är jag rökare och jag tyckte faktiskt inte att det var så roligt. Jag är nitisk mot eleverna om att de inte får röka och de har inte sett mig röka så that's that.
Det var liksom samma saker man hört 150 tusen gånger tidigare. Upprepningar som inte kommer att hjälpa.
Och vi fick beröm för att våran kommun minsann hade så lågt tobasbruk bland våra gymnasieelever. Vilket säkert hade varit kul om det inte vore för att var och varannan unge på min skola röker. Det känns bara som lite hyckleri. Men jag ska ge det en chans, absolut!
Jaja, efter föreläsningen som varade till 12 så blev det arbetslagsmöte som inte blev något arbetslagsmöte. Vi väntade på några personer och beslutade därför att gå ner och kolla våra nya lokaler. Hade 30 minuter på oss. Men så upptäckte vi en massa galna grejer där nere och hade turen att springa på en av projektledarna från firman och fick ta alla grejer. Klockan var väl kvart i 5 när vi tog oss därifrån, och nej, då var ju såklart inte de andra kvar.
Det betyder att imorgon ska jag sitta på möte från 11. Men det blir ett bra möte, ser verkligen fram emot det.
En annan bra sak är att jag fått ordning på brödleverantör. Ska se vad de har att erbjuda samt priset. Och om de har bra kvalitet eller ej. Om inte tänker jag ringa min kära Bålsta och fråga om vi får beställa utav dem. Men då måste det SÅKLART göras en upphandling från kommunen... och ja, puuuh. Vi får väl se!
Nu ska jag slänga mig i säng så jag orkar gå upp imorgon bitti!
Puss på er!
Thief!
Gud, det som jag trodde skulle bli en vanlig arbetsdag slutade i katastrof.
En elev blev utslängd från en lektion efter att ha kallat läraren ett något osmakligt ord. När jag sedan lämnar lektionssalen stöter jag på eleven som uttalar hot mot den berörda läraren.
En annan kollega går ut och pratar med eleven och de får kontakt. Allt verkar bra och han ber den berörda läraren om ursäkt.
Efter lunch går eleven sedan och tar en annan killes cykel.
Nu blev denna elev avstängd från skolan och är inte välkommen tillbaka.
Kanske inte så konstigt. Men väldigt olustligt.
Jag trodde inte eleven var en tjuv, bara stökig och obstinat.
Så kan det gå. Jag har tydligen inte slutat missbedömma människor. Vet inte om det är på gott eller ont längre.
Usch. Vad kan man säga?
En elev blev utslängd från en lektion efter att ha kallat läraren ett något osmakligt ord. När jag sedan lämnar lektionssalen stöter jag på eleven som uttalar hot mot den berörda läraren.
En annan kollega går ut och pratar med eleven och de får kontakt. Allt verkar bra och han ber den berörda läraren om ursäkt.
Efter lunch går eleven sedan och tar en annan killes cykel.
Nu blev denna elev avstängd från skolan och är inte välkommen tillbaka.
Kanske inte så konstigt. Men väldigt olustligt.
Jag trodde inte eleven var en tjuv, bara stökig och obstinat.
Så kan det gå. Jag har tydligen inte slutat missbedömma människor. Vet inte om det är på gott eller ont längre.
Usch. Vad kan man säga?
Jobbigt värre!
Sitter på jobbet. Har precis avslutat 2 möten.
Numera är jag med i datagruppen blev det bestämt från mitt arbetslag. Kommer bli kul tror jag!
Bolla lite idéer, diskutera eventuella problem. Ja det blir nog kanon!
Nu ska jag jobba vidare :D
Puss
Numera är jag med i datagruppen blev det bestämt från mitt arbetslag. Kommer bli kul tror jag!
Bolla lite idéer, diskutera eventuella problem. Ja det blir nog kanon!
Nu ska jag jobba vidare :D
Puss
Workie work
Precis påväg in i duschen innan jag ska rusa iväg mot jobbet. Blir långdag idag men det är helt okej.
Lever fortfarande på mitt trevliga besök från igår. Underbara människor!
Idag ska jag följa med först på en datalektion och sedan klasstid för att avsluta med engelska. Det kommer bli bra känner jag. Kidsen är nog lite rädda för mig. Känns stabilt. Haha.
Nu måste jag lägga på ett kol här.
Skriver senare.
Puss puss puss
Lever fortfarande på mitt trevliga besök från igår. Underbara människor!
Idag ska jag följa med först på en datalektion och sedan klasstid för att avsluta med engelska. Det kommer bli bra känner jag. Kidsen är nog lite rädda för mig. Känns stabilt. Haha.
Nu måste jag lägga på ett kol här.
Skriver senare.
Puss puss puss
Let's get electric!
Visst är det fantastiskt när det händer lite spännande saker på jobbet?
Igår så råkade jag alltså ut för något helt fantastiskt.
Kom till jobbet efter 10. Började 10.45. Tog det lugnt och tänkte att den här dagen blir nog som alla andra söndagar, dvs mycket folk och focacciagrillning. Med den inställningen gick jag ner till mitt.
Dagen gick på som tänkt med lite ojämna köer men ändå så att det inte kändes övermäktigt.
När så min kollega skulle få sin andra kvartsrast så skulle jag starta ännu en kanna med kaffe.
Trycker således på knappen som startar vattenförsörjningen till maskinen och får världens stöt rätt in i fingret och upp i armen.
Ringer då till op och felanmäler maskinen, ställer mig vid kassan och fortsätter jobba.
Ska försöka grilla en focaccia och inser att jag inte kan röra vänster arm, alltså att jag måste jobba med höger, men lägger inte alltför stor vikt på detta utan fortsätter.
Då ringer op ner och frågar hur det egentligen är med mig, jag svarar då "jorå, det är okej, förutom att jag inte kan använda vänster arm". Hon blir lite konfunderad och säger att hon ska ringa och fixa så vi gör en skaderapport. Innan jag vet ordet av det så är de nere hos mig och plockar bort mig för att sätta mig i en taxi till Danderyds sjukhus. Väl på akuten behöver jag bara vänta 5 min på inskrivning sen så får jag göra ett EKG på direkten. De kollar reflexer och ber mig att stanna för observation över natten.
Natten blir lång och jobbig. Hamnar på strokeenheten och ligger i samma rum som en äldre dam som väljer att skrika "hjälp!" var 5:e minut... när man sen gick dit för att kolla till henne så kunde hon inte minnas varför hon ropade. Läskigt det där.
I morse blev jag dock utskriven, med en sjukskrivning på en vecka. Känner mig lite som en krympling men det är okej.
Så kan det gå, så kan det gå.
Ikväll när jag besökte jobbet för att lämna in sjukintyg etc etc så fick jag veta av säkerhetschefen att det var ca 380V i maskinen, vi kan dock bara spekulera hur mycket som jag stötte på (fatta ordvitsen!) men jag ska vara glad att jag klarade mig så bra.
Nu ska jag försöka att inte bli rastlös i min ensamhet.
Igår så råkade jag alltså ut för något helt fantastiskt.
Kom till jobbet efter 10. Började 10.45. Tog det lugnt och tänkte att den här dagen blir nog som alla andra söndagar, dvs mycket folk och focacciagrillning. Med den inställningen gick jag ner till mitt.
Dagen gick på som tänkt med lite ojämna köer men ändå så att det inte kändes övermäktigt.
När så min kollega skulle få sin andra kvartsrast så skulle jag starta ännu en kanna med kaffe.
Trycker således på knappen som startar vattenförsörjningen till maskinen och får världens stöt rätt in i fingret och upp i armen.
Ringer då till op och felanmäler maskinen, ställer mig vid kassan och fortsätter jobba.
Ska försöka grilla en focaccia och inser att jag inte kan röra vänster arm, alltså att jag måste jobba med höger, men lägger inte alltför stor vikt på detta utan fortsätter.
Då ringer op ner och frågar hur det egentligen är med mig, jag svarar då "jorå, det är okej, förutom att jag inte kan använda vänster arm". Hon blir lite konfunderad och säger att hon ska ringa och fixa så vi gör en skaderapport. Innan jag vet ordet av det så är de nere hos mig och plockar bort mig för att sätta mig i en taxi till Danderyds sjukhus. Väl på akuten behöver jag bara vänta 5 min på inskrivning sen så får jag göra ett EKG på direkten. De kollar reflexer och ber mig att stanna för observation över natten.
Natten blir lång och jobbig. Hamnar på strokeenheten och ligger i samma rum som en äldre dam som väljer att skrika "hjälp!" var 5:e minut... när man sen gick dit för att kolla till henne så kunde hon inte minnas varför hon ropade. Läskigt det där.
I morse blev jag dock utskriven, med en sjukskrivning på en vecka. Känner mig lite som en krympling men det är okej.
Så kan det gå, så kan det gå.
Ikväll när jag besökte jobbet för att lämna in sjukintyg etc etc så fick jag veta av säkerhetschefen att det var ca 380V i maskinen, vi kan dock bara spekulera hur mycket som jag stötte på (fatta ordvitsen!) men jag ska vara glad att jag klarade mig så bra.
Nu ska jag försöka att inte bli rastlös i min ensamhet.
En alldeles, alldeles, alldeles underbar dag...
"na naaaa, na na na naaa naaa na,
na naaaa, na na na naaa naaa na,
na na, na nana na naaaaa,
na naa na nane na nane na naaaaa"
na naaaa, na na na naaa naaa na,
na na, na nana na naaaaa,
na naa na nane na nane na naaaaa"
Jag är slut.
I huvudet.
Det finns bara luft och lite tinnitustjut.
Missförstå mig inte, jag gillar mitt jobb men jag har som smått omsides börjat inse att jag spenderat alldeles för mycket tid där.
Jag gillar att jobba men det finns som en gräns. Som att jag känner att jag inte orkar göra något annat när jag väl är fri. Förutom att gå ut och dränka mina tankar. Och det är ju...ehm... hälsosamt. Eller nått.
Saker som var bra med dagen var att:
1. Någon, som jag trodde att jag hade sårat, hade inte hört vad jag sagt om denne.
2. Det var lagom utifrån hur mycket jag ville att det skulle vara att göra.
3. Någon gjorde mig glad.
4. Fick ett sms med en påminnelse om Happy Tree Friends
5. Veronika kom förbi och snodde en havreboll! (obs, skulle kunna vara dagens bästa, haha)
Imorgon måste jag upp ännu tidigare. Vi ska ha möte, 07.45, smaka på den. Det betyder att jag ska upp före 06, det kommer jag aldrig att orka. Hej då, kroppshygien, hej lukta dåligt i korven resten av dagen...