Nystart

I natt trodde jag att allt var över. Jag var väl förberedd på vad jag behövde få säga och en lösning på problemet genom att helt enkelt kasta in handduken. När det gör för ont, mer ont än gott, är det inte hälsosamt att stanna. När man tappar bort sig själv mitt i allt så kanske man behöver analysera sitt liv.

"I no longer pray for tomorrow
I´ve started to pray for today
`cause I still can´t feel nothing but sorrow
And I do all I can to make that go away

Well it´s all over now
We´re through somehow
Too bad I couldn´t solve your riddle in time
It´s all over now

I no longer long for the summer
And I no longer care ´bout the snow
A just know I can´t take this much longer
I wonder how low one can go "

Nu tog det faktiskt inte slut. Efter många tårar och en och annan ärlighet så bestämde vi (okej jag) att våga ett försök till. Det är ju grejen. Jag vill inte förlora honom men jag vill inte heller må dåligt. Det är en balansgång som inte är lätt att få till tydligen. Och jag har inget bra svar på varför.
Men vad vore livet om det vore lätt?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback