"Ja kommer aldrig tillbaka hit igen"
Ännu en natt utan egentligen någon nattvila. Jag sover men sover inte. Jag vrider mig i något som kan liknas med kroppssmärtor. Man skulle ju kunna tro att man till slut blir så utmattad att man måste sova men det har inte kommit till det, inte ännu iaf. Det är mest jobbigt och jag vet att jag själv inte vill vara på det här viset. För det gör mer ont än gott.
Min gårdag var dock bra, först mathäng med Nina i Kista och sen blev det ölhak med Tati och Saga. Ett mycket bra initiativ av Saga.
Jag ska skatta mig lycklig att jag träffat så bra vänner, vänner som får en att må bra.
Speciellt när det finns så många tankar inom mig. Som jag egentligen inte ens orkar med att bära, fast jag biter ihop och låter det gå.
Gårdagsnatten avslutades iaf med att jag och Saga satt på en parkbänk vid Arlanda Express och satt och pratade en massa bra saker, djupa saker. Hon är ärlig, något som jag uppskattar så in i norden. (Självklart är många av mina vänner ärliga, annars skulle jag inte vilja ha dem som vänner)
Varför är mitt liv såhär mot mig? Jag gillar ju egentligen min tillvaro, nöjd med min situation... och så blir det såhär och jag blir ett monster. Eller okej, snarare så att det har flyttat in ett monster inom mig, som egentligen bara har ett syfte, att fucka upp mig med tankar och skit.
Bra att det är höst också...